Stöd och medkänsla

Stöd är olika för alla. Jag uppskattar om personer i min omgivning inte kommenterar när jag väljer att unna mig något med lite extra Smartpoints. Det värsta jag vet är att höra ”Bantar inte du?!” eller ”Jasså har du redan gett upp?”.

JO, jag bantar, NEJ jag har inte gett upp.

Personligen klarar jag av om min fästman sitter med en chipspåse bredvid mig i soffan. För mig är inte det någon big deal. Även om jag självklart hade velat sitta där med en egen påse. Men jag vet andra som inte skulle klara av det. Då behöver dom stöd genom att personer i sin omgivning inte äter chips i närheten.

Tänk dig en alkoholist. Hade du druckit alkohol i närheten av en person du vet har problem? Hade du sagt ”Men fan, ta en öl! Det dör du inte av!”?
Nej det hade du inte. Mat är också ett beroende som inte går över under en natt.

Jag har turen att vara omringad av personer som stöttar mig i mina beslut och hjälper mig när det är kämpigt. Det kan vara i form av tröst, peppning, få mig tänka på annat eller hjälpa mig att strukturera upp det som fallit.

Hur ser stöd ut för dig?